Jag kisar lite lagom och vrider huvudet först åt höger och sedan åt vänster. Spanar. Tyst och mycket stilla. Mina sinnen är vakna och jag tar in allt. Doften av den spirande sommaren. Den oväntat ljumma kvällsluften mot huden. Jag hör det minsta kvitter och det gällaste måsskrik och en moped som startas utanför Kjells hus i min gamla hemby. Jag...

Ni ska strax få veta vad jag menar men först ska vi få upp hängmattan mellan de båda björkarna. Det är första veckan på sommaren och jag, liksom den grekiske sjöfararen befinner mig någon annanstans än hemma. Han seglar på ett till synes evigt hav och jag försöker hitta kursen till mig själv. Dag glider över i eftermiddag och det infinner sig en...

Det var en gång en filifjonka som… Jag börjar om. Det var en gång en kvinna i en mellanstor stad i Sverige som ställde ut stolar och bord på balkongen. Hon planterade ut de årligen återkommande pelargonerna i den frodigaste av jord, putsade solglasögonen och hängde undan vinterjackor och yllehalsdukar. Vårsolen lyste av all kraft, löven...

Jag befinner mig på Picassomuseét i Malaga. Ställer mig framför en tavla men något är i vägen eller ska jag säga någon. En ung kvinna står mellan mig och Pablo. Helt obekymrad står hon där med sin telefon och är totalt uppslukad av den textkonversation hon befinner sig i. Jag står kvar och tittar på henne istället. Jag har inget val. Tavlan är skymd...

På mina yogapass pratar jag då och då om vikten av att ha sömsmån. Ja, du läste rätt. Sömsmån! I olika positioner. I olika situationer. I olika relationer. I Svensk ordbok förklarar man det som en ‘tygkant utanför söm’ och när jag läser vidare på bloggen Slöjdaranna så förklarar hon att man alltid bör lägga till minst 1 cm sömsmån för annars kan...

Hösten kom och mina mamma dog. Så oväntat och ändå inte förvånande.Så otroligt sorgligt och samtidigt så tacksam för att jag fick vara med. Till sista andetaget. En övning i närvaro. En övning i att urskilja mitt andetag från hennes. Mitt som sa liv. Hennes som viskade om döden. Att förlora en mamma är som att förlora ett väderstreck mejlade...

Jag kommer hem från en tio dagar lång tyst retreat.  Nästan tio dygn av ”Nobel silence” det vill säga inga ord, blickar och ingen beröring. Ingen bekräftelse från någon annan än mig själv. Ingen kontakt med någon annan än mig själv. På tio dagar hinner det bli många möten med – mig själv. Och med andra men då i mina tankar. Men det finns...

Igår bytte vi bredbandsleverantör. Ny digitalbox, nya kablar, nytt namn på kanalpaketet och nytt utseende på menyer och tv-guide. Vi har inte valt att byta. Det har vårt bostadsbolag gjort åt oss. Jag tycker vad jag vill om det men nu är det ett faktum. Vi kopplar in allt som vi ska men av de kanaler vi betalar för, har vi bara tillgång till ett...

Jag satt vid köksbordet och beklagade mig över att så mycket energi försvinner från mig när jag gör olika saker. Har jag något projekt så känns det som att jag lägger all min kraft i det och sen går hem och är hyfsat urlakad och tom. Då säger Uffe, han som sitter mittemot mig och har gjort så de senaste 25 åren: – Så fungerar det inte för mig....

”Vissa perioder i vår utveckling är så förvirrande att vi inte ens förstår att vi utvecklas. Vi kan känna oss fientliga eller arga eller gråtmilda och hysteriska, eller kanske känner vi oss deprimerade. Det slår oss inte, om vi inte snubblar över en bok eller en person som förklarar för oss, att vi faktiskt är mitt i en förändringsprocess. Att vi...